Nu för tiden brukar jag gå och vila mitt på dan om jag har tid. Det är inte ofta jag bestämmer mig för att sova, men när jag väl gör det så sover jag djupt. Det är skönt att somna, men verkligen inte detsamma att vakna. Jag blir, och jag har förstått att många andra också, illamående, desorienterad, förvirrad och yr i huvudet. Det händer aldrig om jag vaknar mitt i natten eller när jag blir väckt på morgonen av en väckarklocka. Vad beror det på? Är kroppen så inställd på att det är på natten den ska sova, att den blir så förvirrad av att sova på dan? För jag känner mig aldrig pigg och alert efter en powernap, varken efter en kvart eller en timme. Jag vill bara sova mera, flera timmar till. Kroppen kanske inte behöver eller mår bra av den där dagsvilan. Kanske ska man stå ut med att vara trött i väntan på nattsömnen.

Nån som vet eller blir likadan som jag?