Så skulle min Facebook-grupp heta om jag orkade uppbåda mer engagemang i den här saken förutom blogginlägget.

Erik vann i Idol i fredags och under vinnarlåten klev hans tjej upp och kramade på honom. För det får hon bittert smaka på hat och förakt. Just nu pågår ett drev i form av blogginlägg och facebookgrupper där uppretade Idol-tittare beklagar sig över hur pinsamt det var att hon aldrig klev av scenen. Folk gör det till ett seriöst statement liksom.

Just nu är det inte flickvännen som är pinsam. Det är alla som tycker hon var pinsam som är pinsamma. ”Vi som skämdes för Idol-Eriks flickvän!” heter en Facebookgrupp. Jag skäms också. För alla som går med i en sån grupp. Det är mobbning i sin renaste form. Alla som säger att man glömde lyssna på Eriks framträdande för att hon stod där, är pinsamma. Det var ett aktivt val man gjorde. Han stod där och sjöng sin låt, det fanns inget som stoppade någon att kunna lyssna på honom. Alla ni som fortfarande stör er på flickvännen, alla ni som går med i facebookgrupper, alla ni som skriver blogginlägg bidrar aktivt till att glömma Eriks framträdande och göra det till något dåligt och förglömligt. Det är inte flickvännen, det är ni, som håller glöden vid liv. Jag skäms över er, vuxna människor. För det är ni ju. Ni är vuxna och ni sänker er till en fjortisnivå.

Sådana här liknande ämnen är något man tidigare pratade om på fikarasterna. Med Internet har det kunnat förflytta sig och nå ut till större massa, genom forum, bloggar och andra sociala medier. Det annars så oskyldiga pratet har därmed förvandlats till kampanjer och hat-drev. Det tillsammans med människors uppenbara behov av att älta, tycker jag reproducerar Jante-lagen.  

Jag ber om ursäkt för alla missunnsamma och pinsamma personer, Ninni. Jag ber om ursäkt för mobbningskampanjen som drivs mot dig.