Imorgon åker jag ut till min barndoms ö.

 Bilderna är tagna från vår altan. Så här växte jag upp. Cirka tjugo meter ner till vattnet. Öns finaste utsikt. Man kunde ha det sämre. Massor av minnen bubblar upp när jag åker ut. Trots att jag inte skulle vilja flytta tillbaka av många anledningar, blir jag alltid lite panikslagen när jag tänker på vad jag flyttade ifrån.