Nedanför rulltrappan till skolan brukar det ibland hänga folk som tigger pengar. För några veckor sen frågade en man mig efter några slantar då han behövde dem till pendeltåget. Jag gav honom en krona för det var det enda jag hade, och sa att jag hoppades det fanns någon som hade mer pengar. Han blev dock väldigt tacksam och jag kände mig så där härligt altruistisk.

I dag såg jag samma man stå på samma ställe igen, och på andra sidan en annan man och tiggde pengar. Ungefär här förstod jag att pengarna gick till något annat än pendeln. Jag såg en tjej gå fram till den andre mannen. Hon skällde på honom och sa att han ju fick pengar av henne, varför stod han då kvar? Kontentan var alltså att han ljugit om vad han skulle med pengarna till. Mer hörde jag inte.

Sånt här kan jag fundera på länge. Jag har inga problem med att ge pengar till dem som kommer fram och uttryckligen ber mig. Inte för att jag särskilt ofta har kontanter, men har jag det är jag gärna givmild.  Jag förstår givetvis att det inte finns en endaste människa som finner nöje i att tigga folk på pengar, då hemlösa och alkoholister anses vara den lägsta varelsen i hierarkin. Något denne tydligen också valt. Men det känns bra för mig. Det är falsk altruism, jag gör det för att hjälpa någon, samtidigt som jag känner mig som en bra och välvillig medborgare. Ibland har det kommit fram nån ung kille och frågat efter busspengar och jag har försökt hjälpa till. Här har jag förstått att folk gör skillnad. Att det är mer rätt att ge pengar till någon som varken är hemlös eller alkoholist, utan bara lite fattig, än att ge dem till just alkoholist. En sådan tydlig markering gör mig lite illamående. Antingen ger du pengar till alla kategorier – eller så ger du aldrig pengar.

Jag skulle troligtvis inte reagera som tjejen, men jag förstår att hon blev arg, om man inte är väldigt liberal till det här med att ge pengar. Å andra sidan har du ju alltid ett val. Att ge pengar eller att inte göra det. Vad pengarna sen går till, har du verkligen med det att göra om du valt att ge bort dem? Har du rätt att bli arg?

En endaste människa är inte ett företag som försöker lura dig på dina besparingar. Den människan som ber dig om en slant är bara ute efter medmänsklighet. Således anser jag att du inte har rätt att varken känna dig kränkt eller lurad om pengarna inte går till vad du tror de går till. Det är fortfarande du som har valet att ge pengar eller inte. Det är fortfarande du som har makten, det är fortfarande du som står högre upp i den sociala rangordningen.