Hej, vill ni se en feel bad-film rekommenderar jag Baby Blues. Filmen handlar om en mamma med amningsdepression som blir lite crazy så där, samt om hennes fyra barn. Innan vi tryckte på Play gick konversationen så här:

Herr Kurry: Tror du något barn kommer dö?
Jag: Nej det tror jag inte. Det är trots allt lite tabu.
Herr Kurry: Om ett barn blir skadat stänger vi av.
Jag: Vi får se.

Efter trettio minuter var (spoilervarning) tre barn mördade. Bebisen blev (spoilervarning) dränkt, yngsta sonen, ca 6 år (spoilervarning) knivhuggen och lillasystern, ca 4 år (spoilervarning) nerstucken av en högrep.

Eftersom jag inte lyssnade på Herr Kurrys råd om att stänga av filmen då första barnet dött, sitter jag här med en sån där härligt, fluffig känsla i magen. Slutet levde upp till definitionen feel bad-film, dessutom.

Baby Blues. Ett måste en lördagskväll.