Jag kan inte låta bli att gilla serien Dr House. Nog för att det kan vara ganska tröttsamt med de CSI-liknande, helt overkliga händelser som utspelar sig i serien. Nog för att alla tjejer i serien är typ 30 och skitsnygga, tysta, moraliska, snälla och aldrig övertiger antalet män. Nog för att jag inte kan låta bli att fundera på om den cyniske Dr Greg House utan skrupler skulle uppnå  samma popularitet om han varit en kvinna.  Eller om vi verkligen behöver en till serie med en egoistisk man som skapar sina egna regler. Nog för allt det. Jag gillar serien.

Jag är egentligen smått allergisk mot främst män vars egenskap är att bedriva civil olydnad. Den lilla egenskapen har alltid varit förbehållen män och är det fortfarande. Om jag drar samma parallell med Filip och Fredrik som jag egentlign gillar skarpt blir jag både avundsjuk och bitter. Inte bara för att de gör precis vad fan de vill och alla älskar det, utan för att min moralistiska ådra om att de kanske i sina program borde få med kvinnlig fägring i form av intervjuoffer och upptåg, pulserar intensivt och gör att jag aldrig på riktigt kan njuta av programmen.

Men likheten mellan exemplen Filip & Fredrik och Dr House är att just uppröra moralister och våga trampa över på den andra sidan. Min poäng är att jag egentligen tycker det är ok, att jag vill tycka det är ok. Men skulle mina påpekanden om den kvinnliga rollen uppmärksammas skulle det spela dem ganska rätt i händerna. Att klaga på män och könsroller är PK och jävligt tacksamt för att bli driven med. Om jag vill hänga med i karusellen om att våga bryta normer, men samtidigt ”gnäller” om kvinnor och män kommer jag troligtvis ändå inte få hänga med i karusellen. Och det tycker jag är trist. Att vara liberal är att lite grann våga nytt, att vara manlig liberal är att driva med PK-åsikter, enligt mig. Är det någon hittills som fattar vad jag försöker säga?

För att återgå till Dr House. Jag gillar hans karaktär, trots min klagan. Och med risk att härmed låta sexistisk och typisk Flicka-tycker-om-bullrig-man tycker jag att jag har råd att säga att en av de stora anledningarna till att jag bänkar mig framför tv:n på tisdagskvällarna helt enkelt är – att jag tycker han är assnygg.