Min dotter är alldeles lealös. Lägger man henne på sängen, ligger hon kvar, alldeles stilla. Kanske rör hon lite på en arm. Sitter hon i ens knä lutar hon snart huvudet mot en och somnar. Ögonen hänger och aptiten är inget vidare. Febern river i hennes lilla kropp och det blir knappt märkbar skillnad av alvedon. På natten hostar hon och gnäller. Då får hon komma till vår säng. Alldeles, alldeles varm. För varm.

Vi besökte en doktor idag som konstaterade höjd sänka. Fick antibiotika ikväll. Jag hoppas vid gud att den har hjälpt henne någorlunda tills imorgon. Första gången hon blev sjuk så blir hon ordentligt sjuk.

Gud vad jag saknar den gamla levnadsglada, spralliga Kajsa. Ge mig henne tillbaka!

dsc024771