Jag satt i skolbänken hela dan igår, första gången sen gymnasiet. Gjorde högskoleprovet. Det var jag och en massa teenagers i mjukisbyxor och jag var grymt nervös. Första delprovet var matte och efter första uppgiften satt jag med händerna i huvudet. Jag fattar ingenting.  Det skrevs flitigt runt mig, folk vände blad efter blad och jag fortsatte med händerna i huvudet. Jag fattar verkligen ingenting. Nästa delprov var engelska och här hade vi bara 35 minuter på oss. Jag tycker inte om engelska. Hade provet handlat om grammatik eller stavning hade jag säkert plockat hem samtliga poäng, men nu handlar det om att lösa uppgifter från en lång text. Jag var stressad och det gick inte bra alls.

Allra bäst gick ordförståelsedelen och det hade jag räknat med. Men den jobbigaste känslan måste vara när man efteråt kommer på att man skrivit fel på en uppgift. Statistik och tabelldelen gjordes två gånger och det var den sista omgången som gällde fick vi reda på efteråt. Då när man var som mest slutkörd och varken Red Bull, två bananer eller hamburgare lyckades få igång min uttröttade hjärna. Jag var ganska besviken. Av stönanden från andra i klassrummet att döma verkade jag dela den känslan med samtliga.

Facit låg ute på studera.nu och jag tvekade ett par timmar innan jag vågade se efter. Jag blev positivt överraskad för jag lyckades över förväntan på matten där jag trodde att jag inte skulle lyckas få mer än ett eller två poäng. Tyvärr tror jag inte att mitt resultat kommer ta mig någonstans och jag kan hålla med den här artikeln om att det är ganska godtyckligt allting och kanske gynnar vissa grupper mer än andra. Det ska bli spännande att se om de utvecklar ett nytt slags prov.

Trots allt är jag lite stolt över mig själv. Nästa gång kommer gå bättre. Tills dess ska jag plugga engelska. Heja mig.